fyller moped
varje gång han fyller år, så tänker man tillbaks, på
den dagen han föddes....hur jobbigt man hade det då.
man visste inget om hur framtiden skulle bli.
skulle han överleva....skulle han bli svårt sjuk.....många frågor i många år framöver.
nu kan man släppa taget lite....han klarade sej.
han är hela 15 år idag =)
blodtransfusioner
det är pga av att de kan ha blivit smittad av hepatit c.
nu fick ju robert massor av blod hösten 1994, det var pga att han inte kunde bilda blod själv, så han var tvungen
att få för att överleva, jag kommer ihåg att det kändes olustigt, jag tänkte på att tänk om det är smittat
blod som han får, eller tänk om de kommer fram till okända smittor i framtiden, som man inte vet nu.
för även om sjukvården har rasat fram i utvecklingen så kommer det alltid fram nytt.
så nu blev jag orolig igen när man läser sånt, men hur man än vrider och vänder på sej, så har man röva bak..
så man kan inget göra, jag bara hoppas på tur......
man tror att man kan skydda sina barn............. man gör så gott man kan.
liten blir stor =)
robert har börjat 8: an.....med allt som hör till, tonårshormoner, sprutar ur öronen på honom.
jag känner oron nu när det kommer att ställas mera krav på honom, betyg, pratas det om.
det första som han kommer att få i betygväg.
när jag gick i skolan så fick vi betyg i varje årsklass graderat till 1-5.....
sedan var det lite diskutioner om konfirmationen, nu har han bestämt sej, han vill göra det.
det känns bra för mej.....att han har fått tagit den ställningen själv.
men han är rädd att han ska prata inför andra, som vanligt.
snart är 7 oktober på intågande.......pojken blir 14 år, det trodde man inte att man skulle få uppleva.
när man var på biva 1994.
liten blir stor =)
ska försöka att ta mej i kragen och skriva lite mera i denna blogg, men det får bli lite blandat från nu
och då-tid.
att scanna in bilder är ett jobb.....det var ju inte digitalt 1994....
ses.
liten har blivit
har blivit stor.......ändå är detta inte ett nytt kort ca 2 år sedan, när han var på praktik.
Sveriges minsta baby -fyller 20 år
när jag läste denna artikel.
så är det väldigt, förundrande att, redan 1988, klarade man så små
mirakelbebisar......visst har tekniken gått framåt. man har andra maskiner, kommit
fram allt mer, för att kuvösen, ska efterlikna livet i magen för barnet.
men man klarar egentligen så mycket mindre, nu i nutid.
bara att läsa, artikeln väcker många minnen till liv, som att man inte visste att sitt barn skulle överleva.
man tänkte att ska han dö, så varför inte nu.......så man slipper vara med i flera månader och
sedan blir det inget.
att på biva som barnen får sin vård, är en helt annan värld för föräldrar, som hamnar där.
året 94 när jag födde min son i vecka 23.....så hade de klarat nån enstaka i vecka 22.
det är 13 år sedan........man läser ännu idag att vecka 22 är det få som klarar.
robert var oxå - En liten, liten hårbeklädd figur, när han föddes.
klicka in och läs
www.aftonbladet.se/foraldrar/article1981287.ab
utan grimma
idag har robert varit utan grimma i 1 timma och 15 minuter.
robert ska nu tränas så att han ska slippa syrgas, det känns som ett steg framåt.
vi har köpt en röd virkad mössa, som han ska ha på sej.
nattpersonalen sitter och virkar mössor hela tiden, som de säljer.
lucia 1994
allt har varit bra,i flera dagar nu, vi har köpt ett lammfäll som han ligger på, har hört att de växer bättre
då.
jultiden är nu här, men jag har bara en sak i tankarna, gå upp tiddigt på
morgonen, ta bussen till sjukhuset, för att sitta hos robert tills på kvällen.
man vill vara där så mycket som möjligt, och det blir att fira ju på sjukhuset ändå.
undrar på vad han funderar på här ??
Den magiska gränsen ? vecka 23
jag läste i på aftonbladet om en kille som fötts i vecka 23.
samma vecka som min son robert.
när jag läste deras historia, så var den nästan lika, som för oss.
www.aftonbladet.se/foraldrar/article1637132.ab
konstigt att 13-år sedan när robert föddes, så i nuläget, så åker man tillbaka till 1994.
det är nog meningen att man inte ska glömma,
Den magiska gränsen - vecka 23
Hur tidigt kan ett spädbarn födas och sedan överleva?
- I vecka 23. Det finns någon enstaka som har fötts vecka 22.
Var går gränsen för abort i Sverige?
- Vecka 22, innan dess klarar sig inte barnet utanför livmodern.
Vilka är chanserna att barnet överlever om det föds i vecka 23?
- I dag är det över 50 procent om förlossningen sker på ett regionsjukhus i Sverige.
Hur har utvecklingen sett ut de senaste decennierna?
- I början av 1970-talet dog de flesta barn under 1 000 gram och i dag överlever de flesta. Ett barn som föds i vecka 23 väger cirka 600 gram.
Finns det någon gräns för hur långt utvecklingen kan gå?
- Före vecka 23 är lungorna så omogna att det inte funkar ens med respirator. För att pressa den gränsen måste man kunna syresätta blodet direkt genom en konstgjord moderkaka, eller liknande, och det finns inte i dag. Men riskerna för hjärnskador är för stora för att det ska vara eftersträvansvärt.
Vad görs för att barnet ska överleva när det föds för tidigt?
- Det viktigaste är att lungorna inte är för dåligt utvecklade. Mamman får kortisonbehandling som skyndar på barnets lungmognad, dessutom får barnet lungmedicin. Efter födseln krävs respirator och dropp.
Hur länge vårdas barnet?
- Man brukar säga att det ska vårdas lika länge som det skulle ha legat kvar i livmodern. Efter hand rör det sig främst om kuvösvård.
Vad beror det på när ett barn föds mycket för tidigt?
- I 50 procent av fallen vet man inte. Det kan bero på flera saker: att mamman är tonåring, tvilling- eller trillinggraviditeter, eller att mamman får en infektion i underlivet.
Vad innebär det att vara född så tidigt?
- Det innebär en viss risk för ADHD och för att barnet får svårare i skolan. Språkutvecklingen brukar vara normal men de här barnen är ofta klumpigare och har svårare för matte. Många barn som föds för tidigt har glasögon. Föds barnen efter 26-27 veckor brukar det nästan alltid gå bra.
Vilka är de största riskerna för barnen?
- Framför allt att hjärnan inte utvecklas optimalt och problem i skolan. Det påverkar ju även det vuxna livet.
Finns det någon skillnad mellan pojkar och flickor?
- Ja, flickorna klarar sig mycket bättre än pojkarna. Det beror troligtvis på hormoner. 
robert år 1994
Överlevde ? mot alla odds
Chansen var en på hundra att nyfödda Millie skulle överleva.
Men flickan trotsade oddsen.
Millie och hennes tvillingsyster Ellie föddes i 22:a veckan.
Ellie dog vid födseln.
www.aftonbladet.se/nyheter/article1538905.ab
Millie föddes fyra månader för tidigt. Foto: MANCHESTER EVENING NEWS SYNDICATE
min son robert föddes i vecka 23, vägde 700 gr, 30 cm lång.
och det var för 13 år sedan.
att klara barn som föds ännu tidigare än 22, undrar om
de nånsin kommer att klara det ???
vad har robert fått för skador av detta ???
han har koncentrationssvårigheter.
om han tex, har matte så gör han en sida, sedan så stannar han upp, han tänker inte på
att han ska vända blad.
vi har varit och gjort olika tester på honom, och det har antagligen blivit en viss hjärnskada.
så robert går i vanlig klass, men att han får jobba i sin egen takt.
sedan har han sin stammning som hämmar honom.
hemma får vi ut för allt, som han inte visar i skolan.
han är väldigt blyg i skolan, han är inte den som bråkar, och räker upp handen när han kan.
det är vi föräldrar som det börjar bli kämpigt, nu.
för han börjar att komma i tonåringen, nu.
ibland kan lennart säga, det vore bättre att det syntes på honom, att han har något fel.
så att man blir tagen på allvar.
hemma får vi tjata, bara om han ska gå och borsta tänderna, det kan ta 20 minuter
innan han gör det.
det är så om nästan allt.
det verkar som om att man ska gå i hälarna på honom hela tiden, när han ska göra saker, som
man säger att han ska göra.
nu hjälper det inte att han har kommit i tonårsfasen, då de blir sega, av naturen.
men jag har många funderingar på hans framtid.
vad han kommer att klara av.
ni fick ni bloggare stå ut av min klagan, men ibland måste jag få prata av mej.
och med sin man är det så svårt, att prata med.
för han har väl lika jobbigt.
men det finns ett ordspråk som stämmer.
små barn, småbekymmer.
stora barn, stora bekymmer.
Kramen räddade lilla Rachaels liv
jag ryser när jag läste om lilla rachaels liv.
jag blir alltid förflyttad tillbaka i tiden, när robert föddes för tiddigt
klicka på länken
www.aftonbladet.se/nyheter/article1427417.ab
och läs om prematurbarnet, som lurade döden, och läkarna.
hon föddes i vecka 24.
vägde bara 570 gram.
hjärtat höll på att sluta att slå, läkarna sa att all hopp var ute.
att barnet skulle dö på några minuter.
röntga hjärnan
7 december 1994 vikt 1605 gr
idag fick robert lämna avdelningen för första gången, de skulle röntga hans hjärna, den var lite omogen ännu, annars var allt bra, sedan skulle de röntga hans arm för att kolla skelett utvecklingen.
jag drog honom i en kärra från biva, med syrgastuben med.
han klarar sej inte ännu utan syrgas.
jag hade med en sköterska, det kändes lite läskigt att gå från avdelningen, tänk om det skulle hända något.
men det gick bra.
julen är på gång.
jag orkar inte tänka på det , man firar roberts första jul på sjukhuset.
SMÅ DOCKKLÄDER
DET VAR ETT STORT STEG, ATT FÅ ROBERT I EN BIVA SÄNG, NU FICK VI ÅKA TILL EN SPECIELL AFFÄR.
DÄR HADE DE KLÄDER FÖR PREMATURBARN, DE VAR SÅ SMÅ.
(JAG HAR SPARAT DE KLÄDERNA I EN SPECIELL BIVALÅDA, TILL ROBERT.)
VI KÖPTE EN LAMMFÄLL SOM HAN SKA LIGGA PÅ I SÄNGEN. VI KÖPTE DEN FÖRSTA GOSSEDJURET TILL ROBERT, BAMSE.
VI HAR INTE VÅGAT KÖPA NÅGOT, MEN NU KÄNNS DET SOM ATT MAN VÅGAR.
ROBERTS MOSTER KOM MED SIN DOPSKED, SOM HONHADE FÅTT NÄR HON VAR LITEN.
ETT LJUS I MÖRKRET VAR DET IDAG.
sorgliga erfarenheter
det kan vara att en familj fick tvillingar, men den ena tvillingen dog,en familj som fick en bebis som hade fått hjärnblödning.
en annan gång kom jag ihåg att de ropade till personalen i biva på snabbtelefonen
att göra i ordning en kuvös, efter nån timme så hörde man i snabbtelefonen,
att det inte gick, då var det en familj som födde en liten bebis som dog.
en annan familj som var religös och vägrade sitt lilla barn att få blod, på
grund av sin religion, fast läkarna vädjade, för det handlade om nån vecka tills barnet kunde producera
eget blod, som tur var så gick det bra.
sedan den mest tragiska, var att en mamma dog, så att pappan blev ensam
med sin prematurbarn.
så ni kan förstå att i sin sorg, så fick man se andras sorger.
kära nån
ska skriva snart, ni får ha tålamod.
jag är på min sida och skriver mer, det är enklare där.
kika in på www.tallrotsmarie.blogg.se
ska skärpa mej.
robert är inne i värsta tonårsperiod nu, fått mera basröst.
förlåt :(
ska fortsätta med historien om robert nu under vekan som kommer.
har ni frågor så var inte blyga, fram med det.
så jag känner att någon tycker att den här bloggen ger något .
